DNS-servrar håller reda på vilka domännamn som ska kopplas till vilket IP. Ibland kan man vilja överlagra dessa på sin egen maskin, t ex när man utvecklar en testsajt eller liknande.
På OS X är förhavandet liknande i senare versioner av operativstemet, här är Apples guide.
Man måste ha rättigheter till rooten för att kunna se private-mappen filen ligger under. Vi har tidigare skrivit om hur man visar gömda filer på OS X.
När man väl har tillräckliga rättigheter navigerar man till mappen /private/etc/hosts och öppnar man den får upp något som liknar detta.
##
# Host Database
#
# localhost is used to configure the loopback interface
# when the system is booting. Do not change this entry.
##
127.0.0.1 localhost
Man måste dock vara inloggad som root-användare för att spara ändringar, så det räcker inte bara att öppna den i en textredigerare och försöka spara. Här är två sätt man kan ändra den.
1. Ändra hosts genom att skriva över med kopia
Kopiera filen och lägg den på skrivbordet. Redigera spara. Dra den sen till /private/etc/hosts och släpp. Nu får du skriva in ditt lösenord för att bekräfta att du har rättigheter att modifiera filen.
2. Ändra hosts med textredigerare i Terminalen
Med detta sätt behöver du inte slå på att visa gömda filer som vi skrev inledningsvis om. Här använder vi en redigera som startas från terminalen. Finns en del men i detta exemplet använder vi en som heter GNU nano 2.0.1.
Öppna först teminalen.
Skriv: sudo pico /private/etc/hosts
Bekräfta ditt lösen för att få root-rättigheter.
Nu får du upp textredigeraren och du kan modifiera filinnehållet. Spara ändringar genom ctrl-o och stäng ner editorn med ctrl-x.
Oj vilket blogg-uppehåll det varit här, hoppas ni inte saknat oss för mycket. Nu kommer vi köra igång igen och hoppas på att kunna skriva regelbundet här om webbutveckling som vi brukar.
Denna gång bloggar jag från en MacBook Pro, så se fram emot många OS X-relaterade artiklar i framtiden.
Men ni Windows-geeks behöver inte misströsta. Kör Vista i en boot camp installation via VMware Fusion, så det kommer finnas mycket matnyttigt för den plattformen också.
Man kan säga att mitt dataliv har blivit rätt mycket trevligare sen jag kunde pensionera den Dell-burk jag använde innan (och nej Dell har inte hört av sig för att kompensera för den dåliga upplevelsen). Det var inte helt smidigt att ha en dator som stängde av sig själv titt som tätt när den blev överhettat. En del bekanta brukar le så smått när jag berätta om hur jag fick sitta på balkongen med kylklampar under datorn, vid krävande operationer.
Jag har tidigare lovat en utvärdering av hur det fungerar att använda Visual Studio på en Mac via Vista som slavsystem, och kan säga att det går helt okej. I min maskin har jag 2 GB ram och det duger bra åt att köra de båda operativen sida vid sida. Funkar till och med bra att använda det processorintensiva pluginet Resharper som jag blivit så förtjust i.
VMware Fusion som gör det möjligt att köra OS X och Windows (eller andra operativ) samtidigt har många bra inställningar där man bland annat kan ställa in hur mycket ram man vill dedikera till slavsystemet och det går också att simulera två processorer med hjälp av mjukvaran.
Något som är lite svårt i början är att vänja sig vid alla teckenkombinationer. Nu har jag hittat hur jag skriver in det mesta, men saknar fortfarande vänster måsvinge. Så här har jag lite forskning kvar innan jag kodar lika effektivt som på en PC.
Så jag kan gärna rekommendera även gamla Windows-rävar att i alla fall fundera på att switcha till Mac. OS X är ett väldigt skönt operativ som gör de mesta uppgifter till en bättre upplevelse. Mac-masknerna är också väldigt snygga och har väl integrerad hårdvara. Något som jag uppskattar som inte är så intresserad av att mecka med olika drivrutiner fram och tillbaks. På maccen funkar det mesta med en gång, och allt OS X är väldigt lättanvänt.
